Vid 1800-talets mitt hade i stort sett hela det område som i dag utgörs av Kungliga nationalstadsparken omvandlats från en jordbruksbygd till ett medvetet gestaltat och representativt landskap. Men landskapets huvudstruktur, det vill säga hur skog och öppen mark fördelat sig, var densamma. Vid de tre kungliga slotten Ulriksdal, Haga och Rosendal är det kungliga inflytandet som mest framträdande i landskap och bebyggelse.
De flesta slottsmiljöer är öppna för besök. För visningsverksamheten svarar Kungl. Hovstaterna.
Ulriksdal är parkens äldsta bevarade kungliga anläggning men också den som genomgått störst förändringar.
Genom Gustav III utvidgades det kungliga landskapet till att omfatta även Brunnsvikens omgivningar. Gustaf III med gunstlingar och arkitekter, inte minst trädgårdsarkitekten Fredrik Magnus Piper, har starkt präglat Brunnsvikens stränder och omgivningar.
Södra Djurgården är ett av Nationalstadsparkens mest välbesökta och tillgängliga område. Det tidiga 1800-talets vackra promenadlandskap med gångvägar längs vattnet, ädellövbackar och ängsmarker har i hög grad levt vidare. Som en pärla ligger här Karl XIV Johans forna lustslott Rosendal.
