1916 invigs i Frescati det som fortfarande är Sveriges största museum. Byggnaden brukar kallas Naturens palats och rymmer Naturhistoriska riksmuseets samlingar, forskning, utställningar och Cosmonova.
Men redan i mitten av 1700-talet grundlades det som så småningom skulle bli Naturhistoriska riksmuseet. Det var Vetenskapsakademien som började med naturaliesamlingar, det vill säga samlingar med föremål från naturen. Samlingarna katalogiserades och ordnades av Linné.
Under 1740- och 50-talen växte Akademiens samlingar så mycket att lokalerna blev för trånga. Problemet löstes när man köpte en fastighet i Gamla Stan 1778. År 1786 hände något stort i museihistorien, Akademien införde noggranna bestämmelser om hur samlingarna skulle visas för allmänheten. I och med detta kan man säga att Sverige fick sitt första offentliga museum!
Museets samlingar fortsatte att byggas upp under hela 1800-talet. 1828 fick man äntligen tag på nya lokaler. De låg vid Adolf Fredriks kyrka i centrala Stockholm. I takt med växande samlingar blev de befintliga lokalerna återigen för trånga i slutet av 1800-talet och 1885 fick museets intendenter i uppdrag att komma med ett förslag till plan för en ny byggnad. Det gick trögt med beslutet men 1901 hade man äntligen hittat en plats ute vid Frescati.
1905 godkändes arkitekten A. Anderbergs ritningar till den nya museibyggnaden. 1907 påbörjades uppförandet och på våren 1916 var byggnaden klar med en yta på ungefär 20 000 kvadratmeter. Museibyggnaden fick en monumental utformning med rötter i barocken och en kraftfull geometrisk jugendstil. I och med de nya lokalerna hade man större möjlighet att ta emot en ökande publik. Naturhistoriska riksmuseet skiljs 1965 från Vetenskapsakademien och blir en egen myndighet.
