Namnet Haga kommer av ordet hage. Nuvarande Hagaparken bestod ursprungligen av två markområden som med femton års mellanrum inköptes av Gustaf III till kunglig rekreationsplats. Dessa hette från början (Präst)hagen respektive Brahelund. Kungens planer att i Hagaparken bygga ett stort lustslott avbröts av hans död i mars 1792, men grundmurarna till ”ruinerna i Hagaparken” var då redan uppförda. Färdigbyggd var däremot den lilla läckra ”Konungens paviljong” i Haga, skapad efter ritningar av arkitekt Olof Tempelman. Det var härifrån som Gustaf III reste in till den ödesdigra maskeraden i kungl. Operahuset vid nuvarande Gustav Adolfs Torg den 16 mars 1792.
Koppartälten ritades 1787 av kungens teaterarkitekt, den franskfödde Louis Jean Desprez och stod färdigbyggda tre år senare. Om honom yttrade Gustaf III: ”Han är den ende utom jag här i landet som har fantasi”. Byggnaderna kläddes med monumentala entréfasader, utformade som teaterkulisser i form av orientaliska tält. De är inspirerade av romerska härläger och var avsedda till gardeslogement för konungens livvakt när han vistades på Haga. Som logement har de också senare gjort tjänst då hit förlades 1816-1856 föregångarna till det så kallade Norska gardet.
1953 brann det mittersta koppartältet ner till grunden, men byggdes upp med sin dekorativa skärmfasad igen år 1976, ”Silvertältet” efter ritningar av slottsarkitekt Torbjörn Olsson.
