Sedan över 300 år har stockholmarna begett sig till Kungliga nationalstadsparken för promenader och picknick i det gröna. Här finns också Sveriges största koncentration av sevärdheter och attraktioner: över tjugo museer, ett femtiotal restauranger och caféer och därtill kända nöjesställen som Gröna lund och Cirkus. Många besöksmål och serveringar återfinns i byggnader med anor från 1800-talets intensiva nöjesliv.
”Otaligt mycket folk särskilt på festdagar förlusta sig med spatserturer, då det är alla, såväl infödda som främlingar, tillåtet att där förnöja sig”. Redan år 1662 omtalas Djurgårdens säregna natur som en tillgång för stadens invånare och besökare. När jaktparken öppnades mer generöst vid 1700-talets mitt övergick Djurgården till att bli en promenad- och nöjespark. Det vackra landskapet lockade, liksom de åtskilliga krogar, små våffelställen, värdshus och enklare utskänkningsställen som hade etablerats i anslutning till jaktparkens grindar och staket.
Under 1700-talets senare del utvecklades Djurgården till en plats med ett intensivt folkliv, bland annat skildrat av poeten Carl Michael Bellman. Men Gustaf III upplät också mer och mer mark till sina vänner, framför allt på norra Djurgården. En oro växte att stadens vackra omgivningar helt skulle övertas av enskilda personer. Att Djurgården var en tillgång för invånarnas ”hälsa och tidsfördriv” uppmärksammades redan vid denna tid. Året efter Gustav III:s död 1792 tillsattes en kommission för att värna Djurgårdens mark för allmänheten.
”Under det jag inom mig beklagade, att åter en så stor del af djurgården blifvit likasom borttagen från Hufvudstadens fria njutande, som så väl behöfver en stor Lustpark till sin folkmängds förfriskning, roades dock ögat af den prydnad och odling detta ställer vunnit. Men friheten – friheten saknades. Den följde ej ögat inom staketet, och med smärta kändes en allmän Lustpark vara förvandlad till en enskilds.” (Jonas Carl Linnerhielm på vandring i juni 1793.)
Under Karl XIV:s tid fick Djurgården en striktare utformning, vilket gjorde att många i stället sökte sig ut mot Norra Djurgården, där Ugglevikskällan blev en samlingsplats.
På söndagarna begav sig stadsborna i stora skaror ut till Djurgården. Under 1800-talet blev Djurgårdsslätten det stora nöjesområdet på Södra Djurgården. Till positivhalarens toner intog man sin medhavda matsäck i någon ekbacke. Om man hade råd kunde man besöka någon av områdets alla värdshus och caféer. Här fanns också varietélokaler, musik- och danssalonger. Det första tivolit öppnade år 1850 och låg på platsen för Skansens huvudentré. Gröna Lund invigdes 1883 och Cirkus stod färdig år 1891. Precis som i dag kunde man ta båten från Skeppsbron i Gamla Stan till Allmänna Gränd på Djurgården, på den tiden förd av starka roddargummor.
Den 1 maj var den klassiska festdagen på Djurgården, redan innan arbetarrörelsen hade etablerats. Man gick man ur huse för att fira att våren kommit. Fram till 1870-talet utgick en kunglig kortege längs Storgatan till Södra Djurgården, ackompanjerad av hurrande och vinkande människor.
De stora militärförläggningar som Gustav III:s och senare Karl XIV Johans höll på Ladugårdsgärdet påverkade också nöjeslivet i parken. Under Gustaf III:s tid utvecklades militärlägren till brokiga folkfester, där övningar och förlustelser gick i hand i hand. Vanligen pågick övningarna under juni-juli med kulmen under midsommar. Majstänger restes till, musik spelades och man åt och drack; trupperna trakterades med öl, bröd, tobak och sill.
Tre stora utställningar har ägt rum på Djurgården. 1897 års Allmänna konst- och industriutställning på Södra Djurgården ville visa upp Sverige som modern industristat. I och med utställningen inledde Stockholm på allvar utvecklingen till en storstad.
År 1909 hölls en mindre utställning i Frisens park som främst visade upp konstindustri och konsthantverk.
Vid nuvarande Sjöhistoriska museet ägde Stockholmsutställningen 1930 rum – en stor manifestation för funktionalismen.
Utställningarna har inte lämnat många spår efter sig i parken men här och var återfinns enstaka byggnader, till exempel Skånska gruvan vid Rosendalsvägen – Skånska storindustrins utställningsbyggnad 1897 som i dag inrymmer café och Skansens byggnadsvårdsbutik.
